Mälarens tillstånd har undersökts årligen sedan 1965. Under 60-talet var sjön starkt övergödd vilket var orsaken till att mätningarna började. När vattentoaletter började bli vanliga runt 1910-talet leddes avloppen direkt ut i sjöar och vattendrag och orsakade övergödning. Stockholm var först ut med att bygga ett reningsverk, Ålstenaverket, 1934. I Västerås invigdes senare Kungsängsverket i slutet av 1930-talet. De två var tidiga undantag och hade begränsade möjligheter att faktiskt rena vattnet. Det var först under sent 1950-tal fram till 1970-tal som avloppsreningen byggdes ut ordentligt och hade möjligheter att ta bort näringsämnet fosfor ur avloppet. Vattenkvaliteten förbättrades sedan snabbt under 1960-talet och 1970-talet. Efter det har fosforvärdena legat relativt jämnt med undantag för förbättringen när Bromma avloppsreningsverk ledde om sitt utlopp från Mälaren till Östersjön. Utsläpp från industrier har begränsats men nivåerna har legat stadigt sedan 1985.

På många sätt har Mälaren alltså tillfrisknat sedan 1960-talet men samtidigt har det blivit svårare att gå vidare med nya åtgärder som behövs. Dagens utsläpp kommer nämligen sällan från en enda punkt utan är i stället diffusa och kräver därför en annan typ av omställning för att komma till bukt med. Enklare åtgärder med stor effekt har i stor utsträckning redan genomförts. De äldre utsläpp som ligger som ett sedimentlager på Mälarens botten läcker också långsamt ut näring under vissa förhållanden. Det leder till att olika delar av Mälaren har olika möjligheter att återhämta sig.

Sedan 60-talet har fosforbelastningen i vattnet minskat med över 60 % och även kvävehalterna har gått ner. Trots det innehåller stora delar av sjön alldeles för mycket näringsämnen.

Förbättringarna i Mälaren har lett till att nivåerna av växtplankton numer ligger stabilt och att mängden djurplankton hämtat sig något. Även havsörnen, som var nära att utrotas från Sverige på 70-talet, har återhämtat sig något. Tack vara strängare regler, minskade halter av miljögifter som DDT samt stödmatning med giftfri föda kan örnen återigen ses kring Mälaren.

Förbättringar genom LIFE IP Rich Waters

Ett gott exempel på pågående arbete för att förbättra Mälarens vattenkvalitet är EU-projektet LIFE IP Rich Waters. Projektet är ett samarbete mellan myndigheter, kommuner, företag, forskare och vattenvårdsförbund och Mälarens vattenvårdsförbund är en av de deltagande organisationerna. Projektet syftar till att påskynda genomförandet av EU:s vattendirektiv i Norra Östersjöns vattendistrikt och bidrar med ny kunskap och bättre metoder för att tackla några av de allvarligaste miljöproblemen som påverkar våra vatten.

Läs mer om LIFE IP Rich Waters