Projektet har koppling till Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram då det utgör underlag till lokala åtgärdsplaner och kommunal vattenplanering.
Bakgrund
Sedan bildandet av Svartåns vattenråd år 2012, har diskussioner förts om en sedimentansamling i en av sjöarna som ligger centralt i Svartåns avrinningsområde. Denna sedimentansamling har under en tid varit problematisk, då den gjort att odlingsmark uppströms översvämmats. Den har även varit ett hinder för rekreation i området, som delvis är Natura 2000-område. För att undersöka problemet närmare har en förstudie genomförts, och dess slutsatser kommer att leda vägen för det fortsatta arbetet.
Syfte
Syftet med projektet var att skapa en gemensam kunskapsplattform för Svartåns avrinningsområde som förankrats med vattenrådets medlemmar och övriga intressenter. Förstudiens slutsatser ska ligga till grund för mer konkreta åtgärder.
Genomförande
Detta är ett projekt som genomförts inom LONA våtmark. Västerås stad sökte bidrag för förstudien och var sammanhållande i projektet, men det har genomförts i nära samarbete med Svartåns vattenråd. DHI har varit konsult.
På grund av de översvämningar som förekommit har mycket fokus lagts på hydrauliken och hydrologin i det aktuella området. En del av studien fokuserade på vilken effekt en annan vattenreglering skulle kunna få, och om det är värt att muddra bort sedimentet. En hydraulisk modell har byggts upp och olika scenarier studerats. Modellen har kalibrerats genom mätningar i fält och från helikopter.
Samarbete
Arbetet internt i Västerås stad har framförallt skett mellan stadsledningskontoret och tekniska sidan, men vattenplangruppen har fått information om det. Eftersom detta var mer av en utredning så har inte något bredare samarbete internt bedömts nödvändigt. Det mest berörda området ligger utanför Västerås kommuns gränser.
De genomförda träffarna med medlemmar och andra intressenter har varit viktiga. Projektet har löpande stämts av i vattenrådets styrelse och har också diskuterats på särskilda träffar. Tyvärr kom pandemin i vägen i slutet av projektet vilket försvårade arbetet.
Reflektioner
Syftet med projektet har delvis uppfyllts. Förstudien utgör idag underlag i diskussion om nationella planen för vattenkraftens miljöanpassning (NAP) och länsstyrelsen har stor användning av den. Den hydrauliska modellen visar tydligt på att regleringen vid ett sjöutlopp skulle kunna förändras för att uppnå en bättre vattenkvalitet uppströms. Några konkreta idéer om fortsatt arbete har också uppdagats.
Även om förstudien har varit användbar i diskussioner, hade en ännu bredare förankring varit önskvärd. Förstudien hade gärna fått ett starkare fäste hos bland annat markägare, som har rådighet att till exempel anlägga våtmarker och som påverkas av en förändrad reglering. Det visade sig svårt att nå ut till alla som berörs av ett sådant här arbete, och man behöver göra riktade insatser. Pandemiläget försvårade arbetet på slutet.
Åtgärdstyp | Tidsplan | Medverkande parter | Kontaktperson |
---|---|---|---|
Förstudie | 2019-2020: Genomförd | Västerås stad, Svartåns vattenråd och DHI | Susanna Hansen susanna.hansen@vasteras.se |
Förstudie och kunskapssammanställning för Svartån (svartansvattenrad.se)