Sagån har stora utmaningar med övergödning och övergödningen består främst av partikelbunden fosfor, det vill säga att fosforjoner binder till lerpartiklar. Det lerfärgade vattnet vi ser vid högflöden innehåller därför en stor del av den fosfor som vi vill rädda kvar på åkermarken i och med att partiklarna kommer från intern erosion genom jordprofilen på åkern, eller genom att diken eroderar vid höga flöden. Den här typen av erosion av mänskligt påverkad näringsrik jord ska ej förväxlas med mer naturliga erosionsprocesser. De senare kan vara oskadliga och direkt avgörande för naturliga processer i och kring vatten.
Åtgärder mot övergödning kan med fördel genomföras långt från jordbruksmarken. Uppe i skogslandskapet kan vatten bromsas vid snösmältning och kraftiga regn. Skogen tål väta längre än jordbruksgrödor och vatten kan med lätta åtgärder bromsas genom att till exempel skogsdiken pluggas.
När vattnet väl är nere i jordbrukslandskapet kan markägaren satsa på att hantera vattnet inom åkermarken med god struktur genom exempelvis strukturkalkning. När vattnet tagit med sig fosfor ut i diket kan LEVA-projektet hjälpa till och skapa fosfordammar. En fosfordamm kan stoppa upp till hälften av fosforläckaget genom sedimentation. Fosfordammarna behöver precis som diken skötas genom att tillväxten och sedimentationen grävs upp och sprids på åkermarken. På så vis skapas ett kretslopp.
Genomförda åtgärder mot övergödning
Åtgärder för att stoppa övergödningen genom att bromsa flöden